Mästerkocken

V 23

Hinner nästan inte in hit...

Har gått an som en idiot här hemma senaste veckan. Plockar varje dag, klarar inte av att ett glas står framme....

Så när ska man hinna in hit???

Fast nu är det dags för tredje att bli sjuk. Hoppas bara att det är lika snabbt överstökat som för de andra. Men har man tre stycken så blir det länge ändå...

Igår var jag superduktig. Slutade klockan 18. När jag kom hem åt jag havregrynsgröt (de andra hade ätit fiskbullar..blää....) Sen började jag laga sjömansbiff till idag. Fast det känns lite pissigt nu när jag ändå är hemma. Men, men...... så är det, inget man kan veta i förväg.

Från det ena till det andra.. Nu är jag i vecka 23 och bebisen sparkar som aldrig förr =) Nu börjar det känns som riktiga sparkar. Det är såå mysigt. Varje gång jag är gravid får jag lite panik att jag inte ska få uppleva det igen. Men nu får det nog faktiskt räcka ;) För att inte tala om förlossningen. Är ngt jag skulle kunna gå igenom varje dag, bara för känslan när man får hålla i barnet första gången.

Nä nu ska jag gå och äta lite frukost. På återseende.

AHHHHH!!!!!

som Johanna "säger": Man får starkare ben av att gå i uppförsbacke
Tänkte att jag ska ta tag i bokföringen när jag ändå är hemma med Wilhelm. Skulle skriva ut ett papper så jag var tvungen att gå ner i källaren för att slå på Nicklas dator, dit skrivaren är kopplad. Kommer då på att jag snabbt ska snöra tvätten i torktumlaren..... Men vad har hänt, allt vatten är kvar i maskinen... Linda börjar leka reparatör, och snart är hela golvet fyllt av vatten.
SUCK!!! Bara att börja skura.
Men nu har jag fått mig en stärkande nudellunch + en tomat, så det är bara att traska vidare... och än så länge verkar tvättmaskinen snurra...

Sakta men säkert

börjar kraften komma tillbaka. Inte den fysiska, den är helt väck nu när man bara har ont i ryggen hela tiden ;)
Men lusten att vilja göra någonting.
Fick rensat min hjärna lite i helgen. Det kändes skönt. Stort tack till dig Lisa som hjälpte mig, telepatiskt i alla fall, även om du inte visste om det just då.

Har insett vad som tar mest kraft från mig. Jag tror det är att vi aldrig kommer i ordning i vårt nya hus. Så fort jag kommer hem är det som att någon ghostbuster står där och suger kraften ur mig...
Började googla lite, och insåg att det ligger nog något i det här med feng shui i alla fall.

Jag vet ju att jag har så himla svårt att komma till skott för att jag ska göra allting så stort. Kommer jag på att jag ska städa köket, så tänker jag genast att jag skulle behöva rengöra fläkten, rengöra ugnen, städa ur skafferiet, kylen, torka ur skåparna, fara till återvinningen, sen kommer jag även på att jag skulle verkligen behöva gå igenom alla kläder som blivit för små osv osv....
Inte konstigt att allt känns som värsta projektet.

Nä nu är det dags igen att börja se på vad man gör istället för på vad man inte gör. Jag är ingen effektiv människa när jag är hemma, men jag lovar att jag kan bli lite bättre.
Så from nu börjar mitt strukturerade liv, med listor och rimliga krav. För familjens och min egen skull.. inte för någon annan.

Här är en bild på mitt nya jag...

Moahahahaha... okej då, kanske inte riktigt så då. Men så här....

Hemma idag

Sitter nu och ser på tv med Wilhelm. Har själv en grym huvudvärk. Började redan igår, har hållit på hela natten.
Beslutade mig att vara hemma. Tog inte lång stund så började Wilhelm att spy.
Så nu sitter vi här... Borde inte vara på datorn med min huvudvärk, men jag blir så rastlös.

I helen har vi inte gjort så mycket.
Fredag ett trevligt kinabesök med The Månstring family. Lördag ingenting. Söndag var vi ute med barnen när de åkte skidor + alla vanliga söndagsträningar.

På återseende..

Sitter här och funderar och funderar....

....på varför jag är så liten...
Nä det var ju smurfarna som sa så. Och även om jag är kort som en smurf, så är det inte ett problem för mig.

Nä jag funderar mycket på beteenden, hur vi människor fungerar och så....

Det finns så många vägledningar om hur vi ska leva våra liv...
Många saker vet vi, men det strider helt mot vår natur....vi gör precis tvärtom. Är det då rimligt att man ska ändra på sig helt?
Jag har varit väldigt fascinerad av bla mindfulness. Är även övertygad att vårat tänk påverkar oss oerhört mycket. Men problemet är ju att vi har så svårt att ändra på det.
Går man på en föreläsning om stress, motivation...ja vad som helst, då tänker vi på det vi lärt oss när vi går ut genom dörren och vi ska genast bli bättre människor. MEN vad händer efter en vecka?? Jo, då är vi tillbaka i gamla vanor igen.
Jag har alltid varit emot uttrycket "det är omöjligt att lära gamla hundar sitta" Har istället valt formuleringen "det är svårt att lära gamla hundar sitta"
Det är ju precis så det är med oss människor oxå. Men frågan är: Hur gör man?

Ja jag har då inte svaret...

Vårt lilla pyre...

Hipp, hipp, hurra...

idag är det min födelsedag...

Är så glad för att jag har min familj. Ni är så underbara =)
Nu tycker jag vi kör på ett positivt 2010. Vet att jag sagt det förrut, men man kan inte göra annat än att försöka....
Här kommer en fin text..


GABRIELLAS SÅNG

Det är nu som livet är mitt
Jag har fått en stund här på jorden
Och min längtan har fört mig hit
Det jag saknat och det jag fått

Det är ändå vägen jag valt
Min förtröstan långt bortom orden
Som har visat en liten bit
Av den himmel jag aldrig nått

Jag vill känna att jag lever
All den tid jag har
Ska jag leva som jag vill
Jag vill känna att jag lever
Veta att jag räcker till

Jag har aldrig glömt vem jag var
Jag har bara låtit det sova
Kanske hade jag inget val
Bara viljan att finnas kvar

Jag vill leva lycklig för att jag är jag
Kunna vara stark och fri
Se hur natten går mot dag
Jag är här och mitt liv är bara mitt
Och den himmel jag trodde fanns
Ska jag hitta där nånstans

Jag vill känna att jag levt mitt liv