Lurad???

Jag har alltid tyckt om Liza Marklunds böcker. Den första boken jag läste var Gömda. Så här skriver hon själv om boken på sin hemsida:

Gömda
Maria Eriksson bor i en mellansvensk stad och arbetar på bank när hon möter mannen med de svarta ögonen. Hon blir oerhört förälskad, förlovar sig och föder deras dotter Emma. Men förhållandet spårar ur. Mannen blir alltmer våldsam. Han hotar, slår och våldtar. När Mia träffar en annan man och gifter sig blir det ännu värre. Familjen hamnar i en mardröm av misshandel, terror och mordförsök. Myndigheterna står handfallna. Till slut tvingar man Mia och hennes familj att gå under jorden. Men mannen som förföljer Mia ger inte upp. Han letar efter dem, och han hittar dem. Till slut finns bara en utväg: familjen måste lämna Sverige.
Gömda är en sann berättelse. Den är en gastkramande thriller direkt ur den svenska verkligheten. Skräcken finns här - men också hoppet, modet, glädjen och en kärlek som övervinner allt.

Jag berördes väldigt mycket när jag läste den. Vissa delar fick mig att må riktigt illa, fick tom lägga ifrån mig boken ibland. Eftersom det är en sann berättelse så berörs man ännu mer. Man undrar hur det kan få gå till så här, hur vårat rättssystem är uppbyggt egentligen.

Men nu har det helt plötsligt kommit en annan sida av händelsen. Monica Antonsson har kommit ut med boken Mia - Sanningen om Gömda. Så här skriver hon:

Jag har skrivit "Mia - Sanningen om Gömda" utifrån vad som står i ursprungs-Gömda som gavs ut i september 1995. I den står på baksidan: GÖMDA är en sann berättelse. Det är en gastkramande thriller direkt ur den svenska verkligheten. På försättsbladet: Detta är en sann historia. Den finns bekräftad i hundratals dokument hos svenska och utländska myndigheter, såsom domar i tingsrätt, hovrätt, länsrätt och kammarrätt, akter hos socialtjänsten i ett flertal kommuner, polisrapporter, journaler på medicinska och kirurgiska kliniker, rättspsykiatriska undersökningar, akter hos Statens invandrarverk, flera försäkringsbolag samt en rad svenska och utländska advokater, regeringsbeslut och dödsattester. Vissa namn och detaljer i berättelse är ändrade för att skydda de gömda människornas identitet. I ursprungs-Gömda står varken dokumentär, dokumentär roman eller roman. Uttrycket dokumentär roman kom till i senare utgåvor. Roman har Liza Marklund bara kallat den en dryg vecka nu. Jag är oerhört förvånad över att media inte noterat det. Vill de inte? Gömda ska alltså vara SANN. Då kan den inte samtidigt vara lite ljug eller bara halvsann. Därför skrev jag min bok. Alla kan göra misstag men de stora händelserna måste vara med.

Om det här stämmer så är det ju vidrigt. Tänk hur mycket pengar hon i så fall lyckats lura av svenska staten. Och tänk hur många andra misshandlade kvinnor hon förstört för.
Det konstiga är att media verkar mörka historien. Och nu helt plötsligt så är inte boken sann.. utan den är en dokumentär roman.
Nog kan man ju förstå att inte vartenda ord stämmer. Men står det en "sann berättelse", så nog är då jag så dum att jag tror på det.
Jag känner mig lurad...